Som ni märker har bloggen legat nere under den senaste tiden. Har varit drabbad av ordentlig förkylning och haft tankarna på helt annat håll. Här kommer en blandning av serieinlägg / massläsning för er som är intresserade av att veta vad jag haft för mig under den senaste tiden.

 

Det har hunnit hända mycket sedan 16onde september när jag publicerade mitt sista inlägg. Skilla är nu igångsatt, jag har hunnit hoppa Anki Lövgrens fina Samba två gånger för Rebecka Öhlund samt helgträning för Nizar. Skilla har även fått medverka på två korta dressyträningar då energin var enorm och okontrollerbar. För att göra en lång historia kort har det hänt mycket i slutet, och här kommer korta sammandrag av detta för att försöka ta upp ordentlig bloggning här närmast.

 

Fick erbjudandet efter mitt blogginlägg om Nizarträningen att låna Samba eller Sams Accra som hon egentligen heter. För er som följt bloggen har jag nämnt denna häst regelbundet under sommaren då det var min och Skillas bästa sällskap i ur och skur under betet och alla våra äventyr.

 

Samba är en stor tjej på 170+ som är 6år och med en skalle av sten. Ägaren dressyrar som huvudgren men hoppar även på sidan av. Min gamla hopptränare Hanna har tävlat och tränat Samba under våren och sommaren så lite rutin har Samba hunnit få.

 

Efter första träningen var jag väldigt positiv, när knapparna börjde falla på plats kändes hon trevlig och hoppade väldigt fina runda språng mot slutet. Trevlig känsa mot hinder där hon är stadig och trygg vilket gjorde saken att hoppa högre väldigt odramatiskt. Första träningen jobbade vi med bågar och avslutade med en 5,5a vilket var både roligt och nyttigt. Samba gav mig möjligheten att tänka på min inverkan då jag slipper parera och fokuser på att hålla hästen på backen - mycket angeläget.

 

Andra träningen var utomhus och Samba var väldigt spänd till en början. Övningen var uppbygd kring serpentinbågar och en serie som avslutning. Till en början var det svårt att runda och lossa Sambas stora kropp som bar på en hel del träningsvärk. När detta gav med sig så var hon väldigt trevlig och OJ vad hon hoppade. Sista linjen gav en riktigt bra känsla så det nästan sög tag i magen av lyckorus. Hennes hoppteknik, temperament och inställning är en helt annan än den jag är van och den Skilla förmedlar. Attt ha en trygg häst att hoppa som anstränger sig när det blir lite högre och som man känner en stor skillnad från början till slut på passet vilket ger en stor tillfredställelse.

 

Min tacksamhet gentemot Anki är enorm. Att hon lånar ut sin häst till mig är jag fortfarande chockad över, att det sen har gått bra och vi har fått resultat trots fåtalet gånger i sadeln är jag förbluffad över. Detta får mig även att inse att med motivation, rätt hjälpmedel så finns det inga gränser för inlärning och utveckling trots kort tid.

 

Som avslutning på Samba-historien för den här gången smackade vi på med en hel helg för Nizar. Detta kommer jag skriva ett separat inlägg om då mycket hann hända under en hel helg. Efter Nizarinlägget kommer även en sammanfattning om Skilla och hur långt vi hunnit och vad planerna här närmas är. För alla ni som saknat mina inlägg kommer några långa underhålla er en längre tid framöver.