Eftersom Ina skrev ett såda lång kommentar väljer jag att svara på detta i ett inlägg - hoppas det är okej. Hela hennes komentar finns att läsa under komentarer " sällskap till häst "

Självklart så är hästar som människor. Man passar inte bäst ihop med alla, som jag nämnde i inlägget så har hästar personkemi mellan varandra och trivs inte jättebra med alla. - Man ska inte generalisera där heller. Som du säger, har man inte möjlighet att låta hästen gå med många andra hästar utan endast med ett sällskap, blir möjligheten att prova sig fram - väldigt liten. Som i mitt fall är stallet byggt med en fullstor box samt en mindre spilta där det ryms en shettis eller mindre b-ponny. Så i mitt fall blir valmöjligheterna väldigt små, som du kanske förstår.

Som du säger, hästar är sociala djur som trivs absolut bäst i flock! Gärna på stora åkrar där det får göra upp rangordningen själva, och får vara hästar i dess fulla mening. Att ha hästarna tillsammans i hage, eller i flock är ju stora skaderisker om man har tävlingdjur. Så därför väljer många på hög nivå, att ha hästen ensam i hagen. Med med andra hästar i dess närhet. Jag håller helt med om att hästar ska få vara hästar också, därför hade vi lösningen på det sommartid. Då fick dem gå i flock och mycket tid till varandra vilket uppskattades. Men att min häst for illa av att vara ensam,det betvivlar jag väldigt starkt.

Det sista förstod jag inte riktigt din formulering, hur du menade. Men jag kan med erfarenheten i ryggsäcken intyga att en häst visst trivs ensam. Självklart är det inte drömtillvaron, men hästen var nöjd, och det blev en fungerande lösning, med det sällskap som fanns.

Angående hästarnas instinkter så vet jag lika lite som du, hur dem tänker. Det jag vet är att hästarna i urminnes tider har gått i flock lösa, utan mänsklig kontakt. Detta har vi förändrat genom tiderna, tämjt dessa vildjur och fått dem att lyda. I och med det, har vi förändrat hästarnas beteende. Med det menar jag att en häst som har levt nära inpå människor i hela sitt liv och har goda erfarenheter, accepterar människan i sin flock - som ledare. Detta är ju ett beteende och någonting vi har framkallat och i och med det, tror jag att en häst nöjer sig med mänskligt sällskap.

Som du skriver är det svårt för hästarna att anpassa sig och bilda en flock när det endast är två hästar. Jag känner igen det du beskriver, och detta hände även mig. Ponnyn jag hade var van att stå ensam eller i en flock med kossor. När hon flyttade hem till mig skaffade vi en b-ponny till sällskap. Hon jagade runt henne i hagen och trivdes inte alls med hennes sällskap. I och med detta, beslutade vi för att prova ha henne ensam, med sällskap av en radio och en kanin. Detta fungerade mycket bättre, hon var lugnare i stallet och lättare att hantera. Slutsatsen drogs att hon helst gick i flock, eller helt själv. - För med en hästkompis, blev hon orolig, nevös och höll konstant koll på den andra hästen, matvägrade och sov inte på nätterna. I oro. I största möjliga mån ska självklart hästen få stå med andra hästar helst i samma hage eller på samma gård.

bilden är tagen från www.ridsport.se