Upptäckte igår innan ridturen att Skilla tappat en baksko. Eftersom hon är lite omfotad valde jag att rida på en åker i närheten för att spara så mycket jag kunde på den stackars hoven. Att motionera henne trots en tappsko kände som ett måste ifall kvällens hoppträning för Peter skulle vara möjlig.

Hoven var lite kantstött efter turen då vi skrittade till och från åker på grusväg. Direkt ridturen var avklarad började jakten på en hovslagare som skulle kunna slå på skon och raspa kanterna något. Jakten pågick under kvällen och jag lyckades till slut hitta en vänlig själ som kunde hjälpa mig. Hoven behöver verkas så den påslagna tappskon är endast provisorisk och ska åtgärdas under morgondagen förhoppningsvis. (Senast tisdag).

Gårdagens ridpass var långt ifrån perfekt. Skilla var hysterisk och väldig ofokuserad under hela passet. När jag hittade något typ av lugn i alla gångarter i båda varven gav jag mig. Att jobba bort överskottsenergin var det enda viktiga och nödvändiga. Stora framsteg har ändå skett under det senaste veckorna. Från att knappt tagit sig från gårdsplanen ensam till att faktiskt kunna rida ett helt pass är ett stort steg i rätt riktning. Självklart hoppas jag att hon en dag kan var avspänd och avslappnad när jag rider ut själv.

Ser fram emot kvällens hoppträning men är väldigt nervös!
- Uppdaterar efter hoppträningen, resultat och uttalande.