Skellefteå RK del 2

Datum ~ 2012-05-09 | Tid ~ 14:43:44
Kommentarer (0) | Hoppning

Inför sista dagen i Skellefteå åkte jag ut till stallet i Bergsbyn tillsammans med Maria för att laste Lasse och Primo. Väl på SRK fick Skilla frukost och det drog ihop sig för bangång. Första klassen var en 1.00m klass bedömning A:0/A:0

 

Framridning / Framhoppning: Skilla kändes fokuserad och väldigt lung. Inför denna klass jobbade jag med övergångar och se till att hon var loss i båda sidorna. Framhoppningen fungerade väldigt bra och Skilla kändes riktigt på topp. Bra känsla, trevliga språng. Parerade högersidan för att hitta en jämn bjudning till bettet och fick en riktigt trevlig känsla innan det var dags för dagens första start.

 

Tävlingsbanan: Banbyggaren valde även denna dag att göra en mycket ologisk och märklig bana. Tekniskt svår och möjligheterna att välja vägar var väldigt obefintliga utan båda kortsidorna var avspärrade med hinder och gav många märkliga bågar och brutna linjer. Skilla kändes fin, vi hittade en bra rytm och ett bra flyt. Allt flöt på och grunden avlutades på 0 fel. Inför omhoppningen växte djävulen i mig, har aldrig trott jag haft vinnarskalle men oj vad fel jag hade. Beslöt mig för att rida på lite då lördagens ritt var för långsam för att lyckas med en placering. Skilla var väldigt med och allt var perfekt till sista hindret. Här inser jag i luften att min tajta välplanerade väg skulle vara mitt största misstag. I luften inser jag att vi kommer landa på fel sida av målstolpen och tar det snabba beslutet att vända och bryta balansen på hästen för att landa på rätt sida. Detta resulterade tyvärr i 4fel. Ritten i övrigt hade gett en 4:de placering. Kände mig ändå nöjd och var glad att jag satsade allt på ett kort.

 

Sammanfattning: Skilla kändes väldigt trevlig och vi hittade ett flyt som ledde till en överhängade känsla av lättsamhet. Alla hindren kändes pytte små och även denna klass gav känslan av "sky is the limit". Fantastiska häst! Ryttarmissen slog hårt, men hästen löste situationen på bästa möjliga sätt. Min fina.

 

Nästa klass för dagen var en 1.10m hoppning bedömning A:1A lagklass. Tyvärr hade SURF inget lag trots att vi hade 3starter i denna klass var inget lag anmält vilket var synd. Denna klass var tekniskt svår och gav inga möjligheter till korrigering om starten blev dålig. Såg Susanna rida denna klass samt klubbkompis Carolina Johannson rida innan det var dags att förbereda sig för helgens sista start.

 

Framridning / Framhoppning 1.10m: Framridningen var katastrofal, hästar överallt och krångel med inskick på banan och liknande. Detta resulterade i en väldigt lång framskrittning. I övrigt kändes Skilla trevlig och jämn även inför denna klass. Väl på framhoppningen fick jag coaching av Susanna vilket jag är väldigt tacksam för. Skilla hoppade helt fantastiskt bra och hoppade mig ur sadeln i ett flertal språng. Enormt bra känsla och hon var värd alla pengar i världen. Hoppade bara ett fåtal språng för att spara på krafterna och visa upp liknande språng på banan.

 

Tävlingsbanan: Anridningen till första hindret var katastrofal. Infångare och hinder gjorde det omöjligt att rida bra till första hindret. Skilla tjurade och möjligheten att korrigera, lägga en volt eller ändra anridningen var omöjlig. Hinder nummer 1-4 tappade jag all känsla i handen och hittade inget tryck alls. Hinder nr 4 överlät jag ansvaret till Skilla att faktiskt bjuda till och lösa situationen, det resulterade i ett pet. Shape up kom på hinder 5-6 och hinder nummer 7,8a-b samt 9 fick jag tillbaka något som kan liknas vid tryck för att sedan tappa allt till hinder nummer 10. Här var hon trött och orkade inte ge mer helt enkelt. Besvikelsen var enorm just efter avklarad ritt.

 

Sammanfattning: Fick många bra kommentarer om sista ritten men kunde inte alls smälta mitt missnöje. Efter att ha plockat av hästen sakerna, insett att hon somnade stående och var helt utpumpad på energi samt ett givande samtal kunde jag reflektera över ritten. Hästen var mentalt trött och orkade inte hela vägen sjönk missnöjdheten undan. Skilla gjorde faktiskt sitt jobb och var bitvis riktigt trevlig. Att hon inte presterade som på framhoppningen var tungt, men ett faktum. Min stjärna gjorde ändå sitt yttersta och kämpade tappert.

 

Stannade kvar för att se 1.20 klassen samt umgås med brudarna sista stunden. Sandberg red en riktigt bra 1.20 så även Nina Kindberg från min moderklubb. Rullade från Skellefteå med en trött häst och ryttare kring 18.00. Årets första borta meeting avklarat, två fina rundor och en magisk framhoppning. Tack Skellefteå för denna gång!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback