Framgång och ödmjukhet
Datum ~ 2013-07-14 | Tid ~ 13:59:00
Har under en längre tid funderat på det här med att ryttare med framgång. En för stor mängd får mycket luft och tappar förståndet. Med det menar jag alltså - att man blir en "kan-allt-vet-allt" ryttare. Alternativ två är att man måste hävda sig och skryta om sina meriter, kunskaper eller referenser. För mig är deras framgång värda noll.
Oavsett om du har utbildat din ponny / häst själv eller om du har fått den dyraste ponnyn på marknaden kan du vara ödmjuk. Varför ska din ekonomiska bakgrund vara det som avgör om du är ödmjuk eller inte har jag aldrig förstått.
En tränare sa till mig en gång "låt resultaten tala" istället för att berätta om dina framgångar eller dina kunskaper. Det stämmer i mångt och mycket - att har man resultat är man duktig. Problemet blir tyvärr följande - har du bra hästar - har du bra resultat i stort. Där faller den biten. På samma sätt kan du vara skicklig men inte ha någon tävlingsambition, ha en häst som är outbildad / skadad eller helt enkelt inte fått visa sina färdigheter på grund av olika anledningar. Att du skulle vara en dålig ryttare på grund av det är ytterst osannolikt.
Därför till er som är amatörer (hit hör jag) och till er som rider på elitnivå / internationellt tänk er för. Ren framgång är framgång utan att behöva hävda sig. Framgång där man har självdistans, självinsikt och är ödmjuk och hjälpsam för dem som är mindre framgångsrika det är för mig en förebild. En person som förtjänar sin framgång.
Jag som ni, vet att ridsporten inte är så fin som den utåt sett ser ut att vara. Den präglas alltid av missunsamhet, avundsjuka och skitsnack men vi kan ändra detta. Bara sedan jag flyttade till Stockholm har jag fått folk att tappa andan och bli stumma av chock. Vad har jag gjort då måntro - delat ut komplimanger! När jag ser något bra, säger jag det, när jag ser något fint - säger jag det. För vem blir inte glad om man får en härlig komplimang när man kämpat som ett djur, fick världens känsla eller har dem alldeles nya ridbyxorna? Kom igen nu häst Sverige!
Vi vänder trenden, för trots allt har vi samma intresse oavsett nivå - hästar!
Kommentarer
Svar:
Den är fantastiskt bra främst om man vet hur man ska använda den och vad den har för uppgift! Där satte du huvudet på spiken. Det är väldigt, väldigt många som rider med hjälptyglar och andra hjälpmedel men som aldrig visar det. Jag älskar människor som visar vart dem tar hjälp - samtidigt att dem behärskar saker och ting när det väl kommer till kritan.
Din blogg kommer jag gladeligen att följa för dressyrinspiration!
hoppbloggen.blogg.se
Svar:
Visst är det väl så. Men istället för att lägga energi på att vara missunnsam och kommentera allt personen gör fel - varför inte vara vänlig och påpeka det som faktiskt är bra? Självklart är det lätt att se till det negativa, men det gäller ju alla. Oavsett vilken nivå man rider på och hur stora ens brister är - så finns dem där. Fokusera på det som är bra och beröm dem som är duktiga, anstränger sig eller minsta detalj som personen faktiskt gjorde rätt. Tänker alla så kommer ridsporten bli familjär igen, välkomnande varm och fler skulle våga satsa!
hoppbloggen.blogg.se
Svar:
Det kommer ett inlägg lite längre fram gällande hur jag tränat och tränar mina elever. Tack Ulrika!
hoppbloggen.blogg.se
Trackback
