Helgen blev inte alls som jag i början av veckan hade trott. Det blev en helhelg för T.Hammar till min stora lycka.

 

Lördagens träning var utomhus trots både kyla och rätt taskigt underlag. Skilla kändes pigg och framåt, lite stark men hoppade riktigt bra och var väldigt positiv och trevlig. Snabb och reglerbar och gav en väldigt bra känsla under hela passet. Mjölksyran hann ikapp mörkret men tur nog avrundade vi passet innan det blev för tungt eller vi hamnade i konflikt.

 

Fick möjlighet att lämna Skilla på anläggningen, mat och tillbehör stod klubben för så övernattningen var möjlig att genomföra. Detta underlättade mycket då jag slapp lastning och stallvisiten innan söndagens träning.

 

Söndagens träning var i kallridhuset, mycket bättre underlag och förutsättningarna för en riktigt bra träning. Skilla kändes lätt i fronten, framme för hjälperna i framridningen, mycket lite stöd i handen men väldigt reglerbar. Efter framhoppningen kom fuxfian fram. Exakt som hon gjort på tävling, antingen tjurar hon och står emot skänkeln eller så blir hon "het" och hoppig. Det var skönt att låta Tomas se vad hon gör, för att på bästa sätt kunna hjälpa mig.

 

Min tidigare lösning att höja handen, rida på fram och korrigera bjudningen med "fräs" blev banlyst. Tomas menar på att hon sänker ryggen och därför river på tävling. NU är det nästa steg i utbildningen och Skillas utveckling. Jag måste lära mig att rida igenom problemet, rida henne till handen och till bjudning när hon "släpper".

 

Problemet låg lite i bakgrunden men vi lyckades hoppa den fullständiga banan på ett bra sätt trots hennes humör. Banan låg på 1.20-1.30m med teknisk svårighet på en 140bana. Skilla kändes väldigt fin men hennes oärliga bjudning gav nedslag på långsidan med kort anridning (2 galoppsprång) fram till en kombination på ett galoppsprång, direkt vidare på 3 galoppsprång till en stor oxer som var maxad. Här stötte vi på problem, hoppade utsprånget på 1.40m men här fattas bitvis styrka för att Skilla ska orka.

 

Jag är nöjd med träningen även om jag gärna hade glänst och visat hur mycket vi förändrat, förbättrat och hittat. Av erfarenhet vet jag att Tomas ser de små detaljerna mellan gångerna men det hade varit så skönt att få visa att vi blivit SÅ mycket bättre. Däremot, fördelen med detta pass var att han fick se våra stora brister som skiner igenom på tävling, hjälpa mig och dessutom coacha mig vidare.

 

Framöver ska jag rida på graman för att hitta den runda låga formen, ryggningar och skolor för att stärka bakdelen och hennes uppförsbacke. Dessutom måste hon bli mer elastisk i ryggen och ha mer aktion. Vi jobbar vidare med detta och hoppas på mirakel till novemberträningen.