Satt och tittade igenom filmer från tidigare på mig och Skilla. Det är väldigt lätt att bli hemmablind och känna "det var så bra förr". Men helt ärligt, det var det faktiiskt inte!

 

Skilla har blivit så mycket finare musklärt och hennes toppar är så mycket högre än vad hennes toppar någonsin varit. Däremot så medför det något negativt, så klart! Då Skilla utvecklats enormt mycket sedan förra året, kräver hon så extremt mycket mer av mig. Ventilationen med S gjorde verkligen susen. Hon har under 6 veckor ridit min häst, i bra dagar, dåliga dagar och stött på flertalet av skillas sidor. Hon höll med mig om att man verkligen kan känna sig SÅ kass på denna häst. Men hon tryckte även väldigt mycket på hur fantastisk hon faktiskt är, när hon vill.

 

Så, för att avrunda detta inlägg innan det blir en onödigt lång novell så vill jag säga följande. Sista tävlingen som är inplanerad blir Sollentuna på söndag. Fokus: hitta glädjen, lyckan och bara ha roligt. Om det är snyggt, felfritt eller "korrekt" det skiter jag högaktningsfullt i. Vi ska busa, ha roligt och verkligen bara tävla för vår skulle. För även om jag drömmer om att bli proffs, har ambitionen att tillhöra eliten - så gör jag inte det. Jag får göra fel, jag har inte varken rutin eller erfarenhet av att vara felfri i min ridning. Det jag däremot får göra, och har rätt till är att ha roligt. Så jag ska vinna på söndag. Jag ska roligast av ALLA!

 

Sedan måste jag passa på att tacka alla i min närhet som står ut med mig och stöttar mig. Min värsta fieende är jag, och den delen ska absolut inte packas med på söndag. Bus, trams och massa upptåg är det som ska med på söndag och det är ett stort lass av sådant.

 

Extra guldstjärna idag går till: Emelie S, Mitra, Madde och Sussie. <3

 

Förresten, för er som kanske fotat oss någongång, finns det någon bild där jag bara tokgarvar, ler eller ser allmänt lycklig ut i närheten av min häst - skicka den så jag har bilden färdig framför mig! Puss och godnatt!