Som ni kanske märkte på min ton under gårdagen så var det inte speciellt positiv, peppig eller inspirerande. Jag vill någonstans få er att förstå att jag har mina dalar, tidigare har jag aldrig publicerat dessa för att jag vill inte verka gnällig. Men, ni fick ta del av lite gnäll och en dipp under gårdagen på gott och på ont. Det jag vill börja med att säga är "TACK!!" till alla er som engagerade er på ett eller annat sätt. Med tillvägagångsätt, goda råd eller lite peppnig för att hitta tillbaka till det jag är och vad jag står för.

 

Helt ärligt så har jag börjat leta ursäkter till att det inte går bra på tävling, vi inte klättrar i klasserna och jag inte rider bättre - listan kan göras lång. Men ärligt talat, de mål och de krav jag har på mig själv är det ingen annan som har, ingen annan som förväntar sig. Pratade med en av mina absolut närmsta vänner (min dressyrhälft) igår och inser att hon är min största kritiker och ser sig själv som elak. Men snälla, hennes kommentarer och raka svar är SÅ mycket snällare än allt jag tänker om mig själv. Från och med nu och förhoppningsvis länge, ska jag bedöma min prestation utefter mina erfarenheter, min rutin och min kunskap. Inte efter hur eliten rider, hur jag vill agera, rida och vara när jag är framme - utan där jag är nu.

 

Ännu ett bra exempel på att jag tvivlar och letar ursäkter. Senast igår tänkte jag "medryttaren kommer ringa och säga att Skilla är skadad" att jag missat det och att hon är döende. Okej, lagomt överdrivet men den tanken flög igenom mitt huvud. Som att det som varit skulle spirala vidare och bli värre - såklart! Hon ringer däremot skrattar och säger "Skilla var vild idag"! Hon hade kastat med huvudet, varit busig och väldigt pigg och på. Där föll stenen från mitt hjärta!

 

Så, nya planen är att tävlingarna som är inplanerade nu i September ska göras på bästa möjliga sätt med bästa möjliga förberedning både mentalt och fysiskt. Vi ska ha roligt och vi ska hitta "oss" igen. Jag har två möjliga lösningar om det inte släpper på dessa tävlingar - träna mera alternativt sänka nivån på tävlingen. Vad jag väljer att göra återstår att se.

 

Motivationen är åter, tävling på söndag känns mer roligt än jobbigt (igår var det tvärtom) och vem är jag att vara bödel till mig själv? Sjukt onödigt och väldigt jobbigt. In med en ny växel och håll i er!