Hoppade som sagt dagtid idag eftersom mina andra träningskamrater uteblev. Var riktigt skönt att komma hem i bra tid efter en arbetsdag i jämförelse med 00 som är vanligt för en Tisdag.

Började att rida fram på en volt på läktarlångsidan, först undan skänkeln sen när hon var lugn och hittade takten och tempot samt accepterade mina ytterhjälper travade jag in, hoppade över planket och galopperade över bommen som låg långt bakom. Tanken var att Skilla ska bli mer uppmärksam och beredd på att "sätta sig" direkt efter ett hinder. Övningen fungerade väldigt bra, lite protester till en börjar eftersom det var svårt, men hon skötte sig väldigt bra mot slutet. Red denna övning i båda varven och lossade henne i sidorna.

Därefter var det dags för dagens stora uppgift. Att hoppa en serie med studs in ett galoppsprång räcke, ett galoppsprång studs ut. Till en började gjorde hon detta väldigt väldigt okomplicerat och det fungerade väldigt bra. Jag är fortfarande lite chockad över att hon lär sig så fort och minns till nästa gång.

När vi höjde upp räcket så började hon hoppa igenom kroppen, jag satt väldigt snabbt tillbaka och skickade iväg henne över studsen (ett språng). Absolut inte min mening, me med en sådan övertydlig hjälp reagerade hon så. Försökte vara försiktig efter räcket att sitta tillbaka men var övertydlig och fick samma utgång en gång till. Därefter blev det lite bättre, hon backade av och vi kunde hoppa studsen ut. Hon backade väldigt fint i in övningen, ut ur övningen har hon inte lärt sig att backa av ordentligt än. När vi red övningen mot väggen gick det betydligt bättre, när vi kommer på öppet spår ur blir hon pigg och drar gärna iväg.



För första gången i mitt liv fick jag höra att jag är för snabb. Jag hinner med för mycket helt enkelt. En vanlig ryttare tar sin tid innan dem kommer tillbaka i sadeln, rätar på sig och rider an mot studsen i detta fallet men inte jag. Jag var tillbaka i sadeln så pass fort att jag chockade Skilla och skickade iväg henne i lite väl högt tryck mot studsen.

Man lär så länge man lever så det blir till att fortsätta träna, försöka hitta mer svikt i stigbyglarna och komma tillbaka lite långsammare och mjukare efter språnget.

Jobbade mycket med formen och takt / tempo i slutet med goda resultat. Nu har jag travat och smyg galopperat på min häst för första gången utan stigbyglar. Trav var tanken men det blev lite galopp också. Jag måste lära mig att slappna av i höfterna, öppna upp komma ner och våga skumpa. Sitta stilla med överskänkeln, underskänkeln samt inte ta förhållningar i handen när hon blir stressad. En otroligt svår uppgift men jag hoppas att det ska vara möjligt efter massor av träning!