Lovade att uppdatera med övningen från gårdagens hoppträning så här kommer den.

Vi började med att värma upp hästarna på en stor åttvolt. Tanken var att komma i trav upp över bommarna på meddellinjen. Därefter ta höger eller vänster, fatta galopp och galoppera över bommarna på böjt spår. Därefter sakta av, trava över medellinjens bommar, svänga åt andra håller och fatta det varvets tillhörande galopp.

När hästarna gjorde detta på ett bra sätt var det dags att gå vidare till nästa övning.
Som ni kanske förstår så var övningen väldigt svår för Skilla. Vi fick rida runt bomserien i galopp flera gånger och kunde endast rida bomserien i galopp ett fåtal gånger.
Övning två gick ut på att rida samma bågar, nu i galopp mot första hindret (oxern) på mitten, en mjuk båge ner och hoppa studsserien som avslutades med ett galoppsprång - oxer.

Jag och Skilla satsade på vägarna och kunde efterhand galoppera bitar av övningen.

Övningen var väldigt fysisk och tog ordentligt på krafterna. Att bli trött och få möjlksyra är något både jag och hästen måste träna på, i lagoma mängder. Övningen i sig var väldigt svår, men när Skilla fick rätt möjligheter löste hon den på ett otroligt bra sätt.

Sista övningen gick ut på att komma in på en mjuk båge hoppa oxern för att sedan räta upp sig hitta bågen ner till räcket, snabbt tillbaka och avsluta med att hoppa oxern som var byggd som ett titthinder.

Koncentrationen på träningen låg på ryttarfokus och kvalité i hjälper, vägar och perfektionism. En väldigt påfrästande övning som var väldigt svår, men möjlig. Dagens största påfrästning var att gruppen bestod av fyra andra hästar, vilket är mycket att hålla reda på för en unghäst.

Känslan efter dagens träning var inte på topp, men ej heller i botten. Skillas insats var väldigt bra och jag är nöjd över hennes prestationer. Måndagens bravader hade satt sina spår och hon var trött i kroppen. Några klockrena sorång där vi var helt synkade fick vi tyvärr inte till. Men hon hoppade igenom kroppen ordentligt och visade på god teknik och styrka i sprången. Resten får vi finslipa på till nästa vecka.

Min ryttarinsats var långt ifrån godkänd. Jag har blivit lite av en perfektionist, både som ryttare och som människa vilket är en stor fördel i många sammanhang. Däremot utesluts möjligheten att misslyckas och kraven blir i vissa fall för höga för att vara rimliga eller genomförbara. Jag önskar att jag kunde vara lika självgod som självkritisk och att min perfektionistiska sida kunde vara i en mindre utsträckning och den realistiska tog vid.

Som jag nämnt tidigare, det är långt till perfektion men jag ska ta mig dit. Med mycket träning, hårt arbete och otroligt mycket hjälp blir det säkert bra. För imorgon ska jag vakna upp och vara bättre än när jag somnade.