Efter alla missöden var avklarade rullade fina Mitra in på stallplanen, kastade in S och begav oss ut på äventyr. Vi kom i god tid, började bygga fram medan Mitra agerade hästskötare. Stort ridhus, helt underbart ljust ochf fräsht med en bra hinderpark och ett fantastiskt underlag. Detta gillade vi enormt mycket och det kändes väldigt lovande.

 

Framridning: Fokus på att lossa hästarna till maximal lösgjordhet och avspändhet. Skilla är väl inte riktigt känd för att vara helt avspänd direkt och rätt ivrig. Övningen var helt makalös. Sluta på volt med tanken om en "vänd runt" känsla. Endast ytterhjälper och innåtställd häst. Skilla stod emot ordentligt i höger, vilket var förväntat. Högertygeln har senaste månaderna varit vårt största problem. Mer tryck i tygeln och svårare att få loss böjningen i bålen åt höger. Även i detta varv har hon haft bakdelen innanför i högre gångarter.

 

Efter en massa lossande, pillade, protester och utdelning jobbade vi med att hitta bjudning i galoppen mellan två bommar med 6 galoppsprång. För er som sett min fina fux, brukar vi sällan ha problem att nå fram. Men med en helt ny nivå av avspändhet och rakriktning räckte hon inte fram. Andra försöket hittade jag ett bättre läge och mer bjudning och löste uppgiften.

 

När framridningen var avslutad kände jag mig helt slut. En stor "aha-upplevelse" hade sköljt över mig och Skilla kändes trött i knoppen, och kroppen.

 

Framhoppning: Hitta linjen utan att ha någon specifik punkt att vända ifrån. Svårt att pricka mitt på hindret tycker fröken Pettersson. Lite krånligt, men OJ vad hon hoppade min lilla dam! När hindren började bli högre och S kom i ro fick jag halvpanik och tryckte av. Onödigt, men chocken att hon bara väntar kvar var enorm och väldigt påtaglig.

 

Banhoppning: S kändes "trött" i mina ögon, tydligen ska hon vara så lugn och sävlig, ingenting jag är van och det gör mig rätt frågande i många lägen. Bra språng och ett fint flyt genom banan. Hinderhöjden låg kring 90-1m första rundan för att ge samtliga ekipage möjligheten att rida väl och hitta flyt. Andra rundan låg hindren på ca 110 med diff 10cm <-> (uppskattningsvis). Denna runda kändes S riktigt trött, jag fick stötta mycket och rida igenom mer än vanligt. Inte hennes favorit att stå och vila länge emellan omgångarna, då blir fröken lite bitter.

 

Fin runda, bra känsla och bra flyt, lite trassel på relaterade linjen från planket till kombinationen med ett pet annars en bra runda med fint flyt och bra känsla.

 

Positivt och träna på: + Skilla kändes mjuk, rund och fin. Väldigt rund och avspänd i sina språng. Runda fina luftiga "rena" språng som Tomas beskrev det. Sitsen mot hindret känns stadigare och jag inverkar bättre. Aha-upplevelsen blir något att bita i och praktisera framöver för att lossa höger bog helt för framtida rakriktning.

 

Att träna på: Hitta en känsla i språnget där hon inte skjuter mig ur balans i momentet när baskuleringen sker. Hitta en styrka och en stabilitet att sitta kvar för att inte förlora tid i landningen och hamna i obalans.

 

Fokusera på det som är bra, vara mindre petig och faktiskt nöja mig med mindre. Perfektion eftersträvas men måtten måste bli rimligare.

 

Har en bra magkänsla, en hel släng träningsvärk och en massvis med motivation efter gårdagens träning. Vi kommer helt klart jobba vidare på konceptet att vända loss och börjar redan idag!

 

Tävlingarna närmar sig med stormsteg och vi hoppas på att hitta en bra form tills dess!

För att ni ska få en liten överblick över mina ironiska motgångar denna vecka innan jag kommer in på gårdagens träning.

 

Måndag: Punktering, tur att de tre musketörerna kom till undsättning (T,J,T). Sent, trevligt och problemet löst innan jag tog en dejt med John Blund. Innan J, T kom till platsen lyckades jag dra fälgkorset i knäet 10p till mig!

 

Tisdag: Slutar och glad i hågen ska jag åka till hästen möts jag av en bil med urladdat batteri. Med support över telefon och en vänlig själ på plats lyckas vi få plåtburken att morra igen.

 

Torsdag: Vaknar precis i tid att slänga mig ut i rusningstrafik för att rusa in på jobbet med 2min marginal.. Ingen häst och test av knä hinns med.

 

Fredag: Åker förbi hööks för att inhandla ett delta, kommer ut till parkeringen ca 2h innan avfärd för träning bilen är död. D.Ö.D.. Öppnar huven skriker högt "DRIVER DU MED MIG" pillar lite.. Vrider nyckeln och bilen morrar igång.

 

Väl på Sollentuna möts jag av en rutten nyckel, ett bråkigt låst. Yippie, jag är alltså utelåst från min egna transport. Ingen såg, ingen knips eller annan lösning för att  dyrka detta lås (brottslingar som är duktig på detta vänligen PM'a mig). Får tur nog låna en transport och tar mig till träningen.

 

Möts av en tappsko på hästen. Ingen hovvägg som lossnat, ingen värme eller ömhet så vi satsade och gav det ett försök.

Som jag nämnt tidigare har jag varit i en jobb-bubbla senaste tre månaderna. Det har tyvärr drabbat ridningen, motivationen och tiden att engagera mig mer än motionering och ett fåtal träningar.

 

Här kommer åtminstone en kort update om veckans riding.

 

Måndag: Medryttar M rider, uteritt plus ett kortare pass på banan. Skilla kändes trevlig men lite hängande höger. Det lät som att M var nöjd och att dem hade en mysig stund.

 

Tisdag: Skilla får vila då jag lyckats dra fälgkorset i knäet under måndagens missöden. Pyssel och fix på schemat.

 

Onsdag: Fortfarande dålig i knäet, gulle Michelle hjälper till att motionera Skilla. Ett dressyrpass på ridbanan där jag fick instruera och dem gjorde ett riktigt bra pass. Fokus låg på lösgjordhet på raka spår, bakdelsvändningar och tempoväxlingar.

 

Torsdag: Michelle med sällskap promenerade S 2h i det fina vädret då jag lyckades försova mig. Klockan var ställd på 13.00 för att hinna stallet innan nattjobbet. Vaknade i sista sekund och fick stressa till jobbet för att inte bli sen.

 

Fredag: Hoppträning i Benhamra för T.Hammar! Trots många försök att hindra mig från att träna, tog vi oss iväg! Ett helt fantastiskt stort ridhus (40x80) nytt och fräsht, bra underlag och trevlig hinderpark. Mycket uppskattat sällskap fick jag av Mitra! Separat inlägg kommer om träningen!

 

Lördag: Dagens pass blir ute i solen så fort jag gjort kalrt mitt arbetspass. Längtar verkligen till att testa gårdagens "aha-känsla" och därefter jogga loss S i skogen. Misstänker extrem träningsvärk!

 

Söndag: Morgondagens pass står medryttaren för, vad dem hittar på återstår att se!

 

När jag kliver av mitt nattpass tisdag morgon kommer helt ny taktik att infinna sig. Mer tid, mer motivation och förhoppningsvis kommer uppsvingen efter en tung höst!

Gårdagens pass på S började med att skritta fram utomhus i trevligt sällskap av M.F och F. Trevligt sällskap där vi diskuterade prestationsångest och att få en god självinsikt. Det är inte bara jag som lider av enorma krav, känslan av att inte räcka till och vilja prestera mer än någon annan kräver eller förväntar sig. Ett givande ämne att diskutera och förhoppningsvis tar jag, och min omgivning oss från prestationsångesten sakta men säkert och mot framgångar och en realistisk självbild.

 

Provade att rida S på ett baby pellham med tredelat bett, fullt ledat vilket var helt nytt för oss båda. S kändes trevlig och accepterade bettet på ett mycket bra sätt under trimmningen i ridhuset. Skänklarna är något trånga så ett bett med lite mer space kommer att inhandlas alternativt bytas till när möjlighet ges.

 

Motgångarna har varit stora, långa och påtagliga under hösten och framgångarna har helt uteblivit. Jag kan gladeligen meddela att S är i fint hull, konditionen och styrkan börjar infinna sig igen och välmåendet desamma. I det mörkaste tider, både för mig och min stjärna har jag haft enorm stöttning, peppning och hjälp vilket jag är enormt tacksam över. Madeleine Beauchamp är min största stöttepelare, hon har gjort mer än jag någonsin förväntat mig. Stöttat, lotsat och varit helt fantastisk under denna period. Tagit om hand, ridit och skött mycket av det som inte funnits ork, kraft eller motivation att göra under den senaste tiden. Denna människa är för mig och S enormt värdefull och extremt uppskattad. Jag och S hoppas på ett långvarit sammarbete och att detta fantastiska ekipage syns på tävlingsbanorna framöver.

 

Mitra och Michelle har även dem varit extremt hjälpsamma vilket jag är enormt tacksam över.

 

Träningarna har flutit på och vi går framåt. En relativt bra ridning börjar infinna sig och S blir starkare och rakare för varje vecka. Detta har inneburit mer tryck i handen och mer ridning efterfrågas från ryttaren vilket inte alltid har varit lätt.

 

Förhoppningen är att vi ska lyckas träna regelbundet framöver och att Madde och S får vistas mer på träningstillfällen och förhoppningsvis även får visa upp sig på tävlingsbanorna framöver.

 

Motgångarna har varit katastrofalartat stora, privat, ekononiskt, på den lille fyrbenta samt den store. Tillökning i familjen har skett och mycket annat som jag lämnar osagt. Jag försöker blicka framåt, hitta en obotlig motivation och ser fram emot vad resterande året har att bjuda på. Tills vi hörs igen, ta hand om varandra och njut av dem ni har runt om er och vad ni lyckas åstadkomma!

Som jag skrev i mitt förra inlägg skulle jag bli bättre på blogga få mer tid och mer motivation. Tyvärr har tidsbristen aldrig varit så minimal som den varit de tre senaste månaderna. Jag har spenderat mer tid på jobbet än jag trott varit möjligt med de djur, den livsstil och alla dessa bilköer. Den tiden är snart förbi då jag går mot slutet av det första kvartalet och jobbhetsen snart tagit slut.

 

Från och med April är jag anställd på en ny tjänst med ett helt fantastiskt upplägg gällande schema, ledigheter och möjligheter att utvecklas. Därför, för att ta mig vidare i min ridning skall allt inom rimliga mått mätta dokumenteras - därav kommer bloggen priotiteras för att jag själv ska ha möjlighet att se över mina bakslag, framgångar och dessutom min metala och fysiska utveckling.

 

Efter en blixtvisit hos familj och möjlighet att träffa ett fåtal av min fantastiska vänner har jag vänt på saker och ting, börjat tänka om och ändrat fokus lite.

 

För er som känner mig väl skulle ni nog beskriva mig som "överambitiös, alla bollar i luften samtidigt och extremt målförvirrad" bland många andra kvalitéer och brister. 

 

Ett stort projekt med min bättre hälft är satt i planeringsfas, innan 2015's slut kommer förhoppningsvis början av min framtid tagit fart. Mycket som ska planeras, övervägas, tillstånd ska sökas och den praktiska biten ses över mer än en gång för att detta ska gå rätt till och bollen ska placeras i krysset. Mer om detta kommer ni få kännedom om när allt är i rullning. Spännande och extremt utmanade!

 

När det kommer till min underbart fina röda fara, finns hon kvar - vi kämpar tillsammans numera och vi har nya stora mål i horizonten. Vi börjar dock med att backa bandet och hitta tillbaka till vi-känslan innan några större mål ska uppnås.

 

Med mitt nya fokus och min brinnande dröm om utvecklas, nå mina stora mål börjar jag i grunden till allt. - MERA häst. 

 

Tävlingsäsongen för detta år har börjat ta form, två tävlingar är inplanerade där 100% fokus ligger på att ha kul och hitta team skilla!

 

Utöver detta efterfrågas möjligheten till mer timmar i sadeln, detta kommer jag metodiskt söka och kämpa stenhårt för. Möjligheten till en tävlingshäst nr2 finns inte i dagsläget och tills dess erbjuder jag dig, dina vänner och alla som behöver hjälp just detta "sadeltimmar" för mer erfarenhet och för att stärka min ryggrad gällande erfarenhet och rutin. Mer om detta kommer inom kort.